Sista lektionen i rörlig bild innan lovet!

Det är med en tår i ögat som man inser att det alldeles strax har gått ett helt läsår och man får vänta ett heeeeeelt sommarlov tills man får komma in i maclabbet igen. Idag såg vi en slags självbiografi med Henrik Schyffert via svt-play. Den var rolig, bra och fick en även att tänka till lite. Många visa ord av herr Schyffert i slutet (och egentligen hela föreställningen, men det var först i slutet man förstod allting)

Efter filmen så fck vi i uppdrag att lägga upp alla filmer vi har medverkat i.  Jag har nog medverkat i alla filmer vi har spelat in, men jag lyckades bara hitta 2 st filmer som vi  har gjort på lektionstid. Resten finns någonstans på alla macar. Så om du, Mats, vill leta igenom alla macar i hopp om att finna de spårlöst försvunna filmerna så är du mycket välkommen att göra det.

Tack för mig!

Henrik

WILLEGOESMAD

Idag såg vi filmen Big little man. Den likt typ alla andra filmer vi har sett var helt OK. Inte den bästa, inte den sämsta.
Det var också en rätt så lätt film att kolla på, speciellt efter vi såg irreversible förra veckan (haha.)
Jag tänker absolut inte berätta vad filmen handlar om, eftersom jag skriver en recension om filmen.

Skickar med ett helt klart värt youtubeklipp att kolla på också!

torsdag nån gång i maj

Vi kollade på filmen Irreversible som var en jävligt konstig men ändå skön film. Sen har vi fått jobba en del med med övrigt arbete som vi inte har gjort, i mitt fall filmrecensioner. Jobbat som en galning har jag. Mer än så har jag inte gjort idag.

P.S glöm inte bort nu Mats att du ska kommentera detta inlägg!

från förrförrgårdagen

Aningen sent inlägg kanske, men jag ska fan ha berömm när jag bloggar om en lektion som jag hade för två dagar sedan.

Lektionen började som vanligt, vi elever betedde sig som törstiga bilar, vi skyndade oss alltså till macarna. (haha.)
Vid macarna satt vi och gjorde oerhört viktiga saker, så som chatta med kompisen bredvid, kolla vad man själv har skrivit på ett forum, kolla vad som händer i maclabbet via http://maclabbet.se etc. etc.

Jag tror inte det var dagens start som fick Mats att börja predika om det, för så har det ju alltid varit och Mats ville nog få ett stopp på det. Eller iallafall nedskärning på det.
Hans predikan var lång, humoristisk och lärofylld. Kort och gått så förmedlade han att han inte ville att vi skulle bli för beroende av all den där skiten jag berättade om ovanför + sms och sådant.

Efter Mats råtunga predikan var det dags att se film. Mats hade tre filmer… Mats hade tre ord… Varje ord var en film. Orden han hade var ”ole,” ”dole” och ”doff”. Filmerna var än så länge okända för oss.  Fast ändå skulle vi rösta.
Ordet ”ole” fick inte alls många röstningar, tror den fick 2-3 stycken. ”Dole” gick det däremot lite bättre för, ”dole” fick ungefär ungefär 8 röster (ska även tillägga att jag var en av de som röstade för ”dole”.) ”Doff” vann på något underligt sätt med stora marginaler… Misstänker fusk och skulle egentligen vilja kräva omval. Jag tänker med en lista bevisa att någon form av orättvisa förekom under röstningen.

Ole – 2-3 röster

Dole – 8-9 röster

Doff – 13-15 röster

Det över säger en hel del… I vår klass går det 20 elever, vet inte om alla var där i torsdags ens. Ändå kan det bli minst 23 röster och som mest 27 röster totalt. Det är ju ungefär som att Obama och McCane skulle tillsammans få 350 miljoner röster när det bara bor ca 305 miljoner amerikanska medborgare och intresset för att rösta i USA verkar vara rätt lågt. Med sådant resultat hade presidentomröstningen blivit ogiltig och omröstning hade väntat, det kan jag säga  med 100% säkerhet.

Det var EN punkt i omröstningen.

Punkt två är att det faktist var jag som röstade för ”dole” och bara i och med det faktumet att det var jag som röstade borde höja värdet med 4 röster, minst. Orkar inte förklara varför det är så. Men tro mig, det ÄR så.

Inte helt oväntat så lät den filmen mats hade namngivit till dole absolut mest spännande.
Istället blev det filmen Midnight Cowboy.

Filmen var helt okej. Den var rätt så udda faktist måste jag säga. Det kändes som att det skulle vara en sån där ”typisk film.”  Med att den inte var en ”typisk film” menar jag att det var ingen stor grej som inträffade. Det jag menar är rätt så invecklat, hoppas ni förstår mig, men jag kan säga att i en ”typisk film” hade Joe och Ratso gjort allt de gjorde under hela filmen på en kvart. Sedan när de var på den där festen hade det hänt något dramatiskt som hade ändrat hela filmen.  Fast så var inte fallet i filmen. Lite störande tyckte jag, men det var bara eftersom jag satt och väntade på det, eftersom det kändes som en sådan film. Hoppas nu att ni alla som läser detta förstår mig, nästan så jag inte själv förstår mig när jag läser igenom detta, allt jag har i hjärnan kommer liksom inte ut i ord som jag kan skriva här på bloggen.

Nåväl. Efter filmen fortsatte vi klippa ihop vår film som vi spelade in lektionen innan denna. Filmen blev riktigt nice och ligger uppe på youtube.

Skickar med den i detta inlägg:

Efter lektionen gick jag och köpte biljetter till matchen Ösk – Kalmar ff (svenska mästare förra året.)

Ösk promenerade enkelt in en seger, 2-1 och ligger femma i allsvenskan, det kanske inte är någonting att hurra över enligt er, men femma är riktigt bra, och de är på väg uppåt i allsvenskan.

Inlägget blev 666:st ord.

film o filma

Idag såg vi den svenskgjorda filmen ”en kärleks historia.” Den var rätt så bra faktist. Bättre än vad jag trodde om jag ska vara ärlig. Sen tog vi lite coola kort på varandra som vi ska hänga upp här i maclabbet inom en snar framtid.
Nu måste jag dra till bussen så jag hinner skriva en recension om filmen.

Henrik.

labba i maclabbet

Hej alla glada! Hejdå alla sura, jag vill verkligen inte att ni läser min blogg.

Idag har vi gjort olika saker.Till exempel gjort en kort kortfilm i imovie. Själva idéen var att vi skulle ha med så många effekter och sånt som möjligt, inte att göra en bra film. Rätt tempofattigig lektion om jag ska vara ärlig. Hoppas vi ska spela in egen film nästa gång. Det var allt från mig denna gång, höres!

Henrik

maclabbet efter lovet.

Kära blogg.

Idag var det filminspelande som stod på schemat, men innan det så gav Mats oss en välbehövlig mjukstart. Under mjukstarten tog jag några fjortisbilder på mig själv som jag sedan lade upp på bilddagboken, surfade runt lite på diverse sidor, bland annat facebook.

Nu till filminspelandet.
Vi skulle återuppspela en gammal film om en gymnasieelev och en sträng lärare. Filmen var i svartvitt men vi skulle spela in den i färg.

Efter långa diskussioner utan att komma någonstans om vem som skulle spela gymnasieeleven tog vi en rast.
Efter rasten började det bli fart på mitt filmteam, som bestod av mig, Albin, Josefin, Fanny, Paulina, Sophie och Emil Gullberg.
Jag tog åt mig rollen som skådespelaren till gymnasieeleven och vi började filma.

hinner inte skriva mer nu, för nu ska jag till donken med wille o abbe

Fanny

Kära läsare, detta kommer inte bli ett lika lång inlägg som förra gången. Men jag lovar att det kommer komma fler sådanna inlägg.

Idag har vi suttit i maclabbet o maclabbat. Maclabbat innebär suttit och klippt film, annars gjorde jag inte så mycket mer. Men det var nog för mig.
Vill tillägga att Fanny är typ prinsessa över luxemburg eller nåt litet skitland. Medans jag är prins över, typ allt annat i hela världen utom just luxemburg.

Tack och hej
Puss och kram

damn…

Glömde bort att blogga från tisdagens lektion, så jag gör det nu istället.
Eftersom jag lovade Mats att detta skulle bli ett lite längre inlägg än vanligt, så är det ju bara att låta fantasin flöda och börja skriva.

Tisdag kl. 07.00. Väckarklockan ringer, en ny dag nalkas. Detta är dock inte vilken dag som helst. Det är tisdag, vilket betyder rörlig bild i maclabbet. Tröttsamt stiger jag upp ur sängen, glor ut genom fönstret, ser en lite nedstämmande grå himmel. Men ändå känner jag på mig att dagen kommer bli bra. Efter en liten frukost så är jag redo att bege mig av, mot skolan.

Dagens första lektion är rörlig bild.
Mats låter oss pc-vana bekanta oss vid macarna ett tag. Man fick den där pirrande känslan i hela kroppen, precis som den man hade första skoldagen (om ni nu kommer ihåg den) så fort man öppnade safari. Ja, ni kan ju tänka er, det är inte alls ofta man har chansen att sitta på en mac!
Efter vi har fjantat runt lite på ”våra” macar så börjar dock allvaret. Mats berättar för oss att idag är dagen då vi ska göra vår första film på tullängsskolan. Nervositeten stiger till taket. Inte ett ord yppades i klassrummet. Alla hade nog sina egna tankar om så väl vad filmen kan komma att handla om, i vilka grupper vi ska arbeta i, om vi får välja grupper själva eller delar mats in oss i tvångsgrupper m.m.
Efter de pinsamma sekunderna av tystnad hör jag Mats röst. Han berättar att vi ska göra en film på ca 25, 30 sekunder. Filmen ska innehålla två stycken skådespelare vars uppgift är att sitta mittemot varandra med ett bord framför dem. Lika pinsam tystnad som tidigare nämnt ska infinna sig i filmen. De två skådespelarna ska kolla på varandra. Efter några sekunder ska en utav de två resa på sig, sekunden efter ska den andre göra detsamma. De ska gå mot varandra, möts halvvägs, kollar på varandra, sedan, totalt antiklimax, de två ska bara gå förbi varandra och sätter sig på varandras platser.
För många av er kanske detta manus verkar bisarrt, men jag vet att vissa av er tycker detta är rena mästerverket, som förtjänar en eller annan Oscar.

Nåväl, tillbaka till lektionen. Jag blir inbjuden av Paulina att gå med i hennes, Fannys och Albins grupp. En inbjudan jag bara inte kan tacka nej till, det är ju inte direkt några blåbärslirare jag ska göra en film med.
Vi skrev vårt manus snabbare än kvickt och det tog inte lång tid innan Albin fann kameran.
En utav de två rollerna skulle spelas av mig och den andra av den mycket meriterade och skickliga  skådespelaren Fanny Nordin.

Dags för första och så väl enda tagningen.
Jag och resten av gruppen hade ställt i ordning en scen utan dess like. Förhållandena var perfekta, jag visste att detta skulle bli en lyckad tagning.
Albin hade precis satt på kameran, nu var det bara för Fanny och mig att leva oss in i våra roller. De första sekunderna börjar bra Fanny sköter sitt jobb precis som hon ska (ja ni minns väl när jag berättade hur skicklig skådespelare hon var.) Mina talanger är dock inte lika fullbordade som hennes. Jag tappade koncentrationen för ett ögonblick och börjar fnissa till lite. Även Fanny börjar då skratta, men jag är säker på att hon skrattar åt mig och inte med mig. Men den som är med i leken får leken tåla, tänkte jag. Så jag är redo för att ta om scenen. Tredje gången gillt har man ju hört förut, men så blev det icke i detta fall. Andra tagningen blev alldeles utmärkt, inte minst tack vare Fannys fina skådespel.

Som vi alla vet så går ju tiden fort när man har roligt. Så när vi sneglar upp mot klockan ser vi att det var hög tid att sluta dagens lektion av rörlig bild. Vi i gruppen tackar varandra för vårt strålande jobb och går sedan in till Mats.
För honom förklarar vi att vi tyvärr inte hinner blogga för dagen, men vi lovar dock att göra det hemma. Efter jag hade lovat det tillade jag att det skulle bli ett lite längre inlägg än vanligt, vilket man onekligen kan säga.

Inte sist och inte minst vill jag tacka alla tappra själar som har orkat läst ända hit ner, jag hoppas att det inte var allt för plågsamt för era ögon.

För detta inlägg förväntar jag mig av Mats att bli utnämnd till månadens bloggare, årets no-life, veckans krönikör samt lite annat härligt.

Förväntar även att detta inlägg ska vinna priser som ”veckans inlägg-priset,” ”T1dides längsta inlägg genom tiderna-priset(793 ord)” samt ” Årets mest stilrena inlägg”

Sköt om er nu, vart än ni nu befinner er!

Henrik